Vad är kognitiv beteendeterapi?

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi och kognitionspsykologi. KBT är ett samlingsbegrepp som inrymmer beteendeterapi, BT och kognitiv terapi, KT.

KBT är evidensbaserad vilket innebär att dess effekt är vetenskaplig bevisad och idag finns KBT-behandling för de flesta olika psykiatriska tillstånd.

Inom KBT arbetar man med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande och som leder till psykiskt ohälsa. Ett centralt antagande är att förändringar av tankemönster kan ge känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa. Terapin är mer inriktad på nuet och på framtiden än på det förflutna.

Terapin är också inriktad på kroppsliga reaktioner, egna tolkningar och uppfattningar om händelser samt specifika handlingar som gör att både individen själv och dennes omgivning påverkas.

Beteende i denna bemärkelse är föremål för förändring. Oavsett vilket problem som behandlas, kännetecknas KBT av ett strukturerat upplägg och ett undersökande samarbete mellan terapeuten och klienten. Klienten och terapeuten kartlägger problematiken i en beteendeanalys. Beteendeanalysen utmynnar i en behandlingsplan som utvärderas under behandlingens gång. Hemuppgifter är en viktig del av behandlingen, i hemuppgifterna provas och följs nya förhållningssätt upp.

Vid varje session följer man en på förhand bestämd arbetsplan. Syftet med denna är att ge samtalet struktur och även att befrämja ett strukturerat sätt att tänka och resonera kring problem.

Behandling

Paniksyndrom Och Agorafobi

Paniksyndrom eller panikångest, innebär att man får plötsliga och oväntade ångestattacker med kraftiga kroppsliga symtom. Attackerna kulminerar ofta inom tio minuter och klienten känner stark och intensiv ångest. Vid paniksyndrom är klienten drabbad av återkommande panikattacker, stark oro för konsekvenserna av dessa, samt en rädsla för att få ytterligare attacker.

De mest utmärkande symtomen vid panikångest är andningssvårigheter, hjärtklappning, bröstsmärtor, yrsel, orolig mage, och/eller overklighetskänslor. För att räknas som en panikattack så ska den uppkomma trots att det inte, objektivt sett, finns något livshotande i situationen.

Attackerna skapar en rädsla för att tappa kontrollen, bli galen, allvarligt sjuk eller till och med för att dö.

Klienter med paniksyndrom utvecklar ofta agorafobi dvs ett starkt känner obehag inför de platser och situationer där man tror att en panikattack kan uppstå. Detta leder i sin tur till beteendemässiga förändringar genom undvikande av dessa situationer, eller genom att klienten genomlider dem med kraftigt obehag. Rädsla för att åka tunnelbana, buss, stå i köer eller åka hiss är vanligt.

Social Fobi

Vi lever i en komplicerad, föränderlig och inte alltid förutsägbar värld. Att känna sig blyg ibland är normalt. Vid social fobi känner man en kraftig och bestående rädsla för sociala situationer eller i situationer där man står i centrum för andra människors uppmärksamhet.

Socialfobi handlar om en rädsla för t.ex. att prata inför andra, äta ute i sociala sammanhang, uppträda, möta andras blickar och/eller en känsla av att bli bedömd och granskad av andra. Detta leder i sin tur till att man ofta undviker sociala situationer helt för att på så sätt slippa obehaget eller så genomlider man dessa situationer med stor ansträngning och obehag.

Vanliga symtom vid social fobi är, rodnad, hjärtklappning, svårt att koncentrera sig, ofrivilliga skakningar, ökad svettproduktion som i sin tur leder till att ångesten och nervositeten ökar. Det sociala livet blir inte sällan begränsat, och många får svårigheter att klara studier eller arbete på ett tillfredsställande vis.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD)

Människor besitter en fantastisk förmåga att kunna återhämta sig från svåra traumatiska händelser i livet. Svåra upplevelser kommer alltid att vara en del av livet, men ibland kan dessa traumatiska händelser präglas starkt så att minnen, tankar och rädslor inte släpper taget trots att månader eller år har paserat.

PTSD kan utvecklas efter att klienten har varit med om en traumatisk händelse som inneburit ett hot eller en fara för sitt eget eller annans liv, exempelvis en trafikolycka, överfall, våldtäkt eller återkommande övergrepp.

Traumat återupplevs om och om igen genom påträngande tankar, mardrömmar och rädsla. Klienten undviker platser och situationer som påminner om händelsen, har en förändrad sinnesstämning, nedstämdhet, sömnsvårigheter, ilska eller upplever skuldkänslor.

Sömnproblem

Sömnstörningar är ett vanligt problem och de flesta människor har upplevt svårigheter att sova under en stressig period. Problem med sömnen kan ha många orsaker, som t.ex stress, depression eller sjukdom.

Problemen kan yttra sig på olika vis dvs det kan vara problem i att det blir för mycket, för lite eller för dålig kvalité på sömnen eller svårigheter att somna in eller en oförmåga att bibehålla sömnen.

Det finns ofta både fysiologiska, mentala samt rent praktiska faktorer som bidrar till sömnsvårigheterna.

Specifik Fobi

Många människor känner obehag inför företeelser som andra betraktar som ofarliga. Med specifik fobi menas en stark irrationell och avgränsad rädsla för ett specifikt föremål eller situation. Det kan t.ex. röra sig om rädsla för sprutor, mörker, spindlar, ormar, blod, höga höjder, inför resor med flygplan eller hiss. En fobi kan vara så svår att den präglar hela tillvaron för den drabbade, klienten undviker situationer eller föremål på ett sätt som gör att det påverkar det vardagliga livet.

Stress Och Utbrändhet

Perioder av stress i våra liv är vanligt och vår kropp är utrustad för att hantera kortare perioder av stress.

Om stresspåslaget däremot blir långvarigt och perioder av återhämtning uteblir, kan man utveckla stressrelaterade symtom och utbrändhet.

Stress som tillstånd involverar hela kroppen, vanliga symptom är sömnstörning och/eller en känsla av trötthet, orolig mage, irritation, ihållande värk, nedstämdhet, ångest och högt blodtryck. Den kognitiva förmågan påverkas också genom minnesstörningar och koncentrationssvårigheter. Återkommande och långdragen stress påverkar dessutom immunförsvaret, vilket gör att man lättare drabbas av infektioner.

Vad eller vilka situationer som utlöser stress är individuellt. Det kan exempelvis vara hög arbetsbelastning, att inte kunna slappna av på sin fritid, konflikter och krav.

Depression

Depression kännetecknas av att den drabbade har kraftigt sänkt sinnesstämning.

Energinivån sänks och intresset för omgivningen samt vardagliga aktiviteter minskar. Koncentrationsförmågan försämras och det blir svårare att fatta beslut i vardagen. Det är också vanligt att den drabbade får problem med sömnen och förlorar matlusten.

Tillvaron känns meningslös och personen tänker ofta i negativa banor om sig själv, framtiden och sin omgivning.

Tvångssyndrom (OCD)

Tvångssyndrom eller OCD (obsessive compulsive disorder) delas in i två huvudkategorier; tvångstankar och tvångshandlingar.

Tvångstankar är återkommande och påträngande tankar som orsakar ångest, rädsla och obehag. Tankarna upplevs ofta som ofrivilliga. Vanliga tvångstankar kan tex vara ”tänk om jag blir allvarligt sjuk” ”tänk om jag gör någon illa”.

Tvångshandlingar är beteenden som utförs för att förhindra obehag eller en jobbig händelse. Tvångshandlingar kallas även för ritualer, och har som funktion att neutralisera tvångstankarna eller den ångest som tankarna ger upphov till. Några exempel på sådana beteenden är att man måste duscha eller tvätta händerna nästan hela tiden av rädsla för att vara smutsig eller att få en sjukdom. När beteendet upprepas så ofta att det blir plågsamt så har man förmodligen utvecklat tvång.

Tvångstankarna och tvångshandlingarna orsakar lidande, är tidskrävande och påverkar det dagliga livet i betydande grad. Eftersom problemet oftast tar mycket tid får den drabbade svårt att hinna med jobbet, studier och familjen.

Ätstörningar

Ätstörningar kan ta sig många olika uttryck och klienten kan pendla mellan olika former av ätstörningar såsom anorexi, bulimi, hetsätning och överätande.

Gemensamt för alla ätstörningar är en överdriven upptagenhet kring mat samt den egna kroppsvikten. Kroppsuppfattningen är ofta överdriven och störd och klienten ägnar mycket tid åt att nå den perfekta vikten. Problematiken resulterar ofta i självsvält eller hetsätning och i vissa ätstörningar episoder av självrensnig (självframkallande kräkningar, missbruk av laxer och /eller urindrivande medel). Det som kännetecknar hetsätning är att man förlorar kontrollen över ätandet och då framför allt två punkter:

Klienten äter under en avgränsad tid en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter.

Klienten tycker sig har förlorat kontrollen över ätandet under episoden, tex känslan av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter.

Kontrollförlusten är centralt i hetsätning. Utmärkande för både anorexi och bulimi är en förvrängd bild av utseende och kroppsvikt.

Missbruk

Till missbruksproblem räknas bland annat alkohol, narkotika, cigaretter, internet, sex, spel, mat. De olika missbruken har mycket gemensamt och en patient kan ha flera missbruk. Ett missbruk kännetecknas av att ett eller fler av följande kriterier förekommer under en tolvmånadersperiod:

Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter i vardagslivet.

Upprepat bruk i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada eller sjukdom.

Fortsatt bruk trots återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur.

Upprepade problem med rättvisan beroende på missbruket.

Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD

GAD kännetecknas av en oro och ängslan så stark att det blir svårt för klienten att fungera i vardagen. Oron vid generaliserad ångest skiljer sig från normal oro genom frekvens, intensitet och varaktighet. Ofta upplever klienten en konstant malande oro och ängslan inför en mängd olika livsområden. Oron upplevs ofta som överväldigande, ihållande och svår att kontrollera. En del klienter upplever irritation, rastlöshet och koncentrationssvårigheter till följd av sin oro. GAD börjar oftast under barndomen eller tonåren och ökar ofta med stigande ålder.